Härmed annonseras csef:s årsmötes datum! – En sådan nyhet! Omvärld!

Under dagarna fredag, lördag, söndag, mellan den 13 till den 15 juni sätter sig csef:s sju medlemmar sig till bords för överläggningar om förra årets äventyr samt kommande samfundsårs verksamhet.

Detta sker på ett slags pensionärs-mansion i Trosa, där pool och bastu finns att tillgå, – samt andra goda möteslokaler.

Vad jag har förstått så kommer mötet att framförallt handla om: Entusiasm.

 

/ Ordförande.

Jonathan E. Larsen, 30 år.

Csef säger Grattis 30 år till sin kanske främste grundare, Jonathan E. Larsen, – även känd som Emilio el Lauren, Svarta Svanen, med flera – och snart en annan. – Ett rött rum blev vårt! Det gjorde du och Hugo, vår yngre medlem och kamrat, bra!, likt två konstnärer på jakt efter rum för sig och andra. – Och idag är han samfundets vise farbror, än här, än där, plötsligt på länk – och borta igen; en person och en kreation.

Skål! Frände! Vän! Bror och regissör!

 

/ Ordförande Karl Petter, Kassör Hawk Eles, Suppleant Fred Hayden, Kristopher ’Buffy’ Gibson, samt din vän på östsidan Hugo Svanborg.

Sammankomst 15/4 2014, Göteborg.

Idag är det en chapmansk dag! Jesus har sina dagar om ett par dagar, vi har den nu. – Det kommer inte bli korsfästelse eller uppståndelse, men likväl – prat om årsmöte, film, litteratur, vin och vatten, engelska och svenska uppblandat till kreol, frågeställnignar som finns det ett krig ett utkämpa? Eller är allt fred? Kanske konst? Eller: produktionsförhållanden? – Ja, ett samfunds vardagliga verksamheter…

Sedan blir det efterfest.

Väl mött!

/ Ordförande.

Ljusning

Jag har i egenskap av assistent precis varit i samtal med Emilio el-Lauren, han ringde mig och var rasande. Rasande över att, som han upplever det, vi i Chapmanska samfundet inte får den uppmärksamhet vi förtjänar för de projekt vi bedriver. Aftonbladet hade fått ett samtal på ämnet, Emilio hade ringt  upp deras växel och helt enkelt frågat om varför det inte skrivs något om exempelvis projektet It Boys som nu upplever ett starkt uppsving efter en feature i en av Tysklands största tidningar i samband med modeveckan. Måhända framstår det som lite tveksamt, varför Svenska media borde intressera sig för projekt utomlands, men betänk då andra gånger svenska projekt nått framgång utomlands utan nämnvärd bevakning från den hemmavarande pressen och det löjeväckande i detta. Ett exempel Emilio själv tog upp är the Hives som länge rönte framgång i landet på andra sidan havet, utan att ha nämnvärd uppmärksamhet här hemma.

Vi har ju även mer geografiskt närliggande projekt som de kortfilmer som ingår i Vapnet-sviten, men också Spindelgången är något som torde röna kulturskribenters intresse, då vår typ av konstnärlig ambition och förmåga är av sällan skådat slag. Denna sista beskrivning ter sig givetvis osvensk i sitt slag (osvensk, ett överlag föraktvärt adjektiv men i sammanhanget ändock passande, och brukas väl oftast av den irriterande människotyp som efter ett halvårs utlandsstudier för en ihållande klagan över “det typiskt svenska”. Äcklande.), men likväl sann.

Arbetet fortskrider alltjämt, och det är blott en tidsfråga innan arken under Chapmansk piratflagg lämnat hamn.